Atradius blogg - en blogg om dina kreditrisker

Företagskonkurserna minskade med 10 procent under 2010

2011-01-10T08:02:00.001-08:00

Detta glädjande besked kommer från UC’s konkursstatistik. Under den specifika månaden december minskade antalet företagskonkurser med 7 procent jämfört med samma månad förra året. Totalt sett minskade konkurserna med 10 procent under hela året.

Det är ett trendbrott som är välkommet, eftersom företagskonkurserna ökat både under 2008 och 2009. Återhämtningen går fortare än vad någon kunde tro, men man ska också komma ihåg att olika branscher återhämtar i olika takt.

UC

Läs mer om konkurserna för 2010

OECD ser bättre tider för Spanien

2010-12-20T23:46:00.000-08:00

Samarbetsorganisationen OECD ser en ljusning för det spanska budgetunderskottet. De har i en rapport konstaterat att landet förbättras långsamt men successivt upp från recessionen.

Problemet som funnits för Spanien är deras inhemska konkurrenskraft mot andra länder. SEB:s Robert Bergqvist kommenterar denna problematik men ser samtidigt att det finns en långsiktig ljusning i återhämtningen.

Outokumpu vinstvarnar för q4 2010

2010-12-17T00:34:00.000-08:00

Det finska stålbolaget Outokumpu går ut i ett pressmeddelande och aviserar att rörelseresultatet för q4 väntas bli klart negativt, från en tidigare beräkning kring noll. Vinstvarningen grundar sig i sämre orderingång, lägre beräknat baspris men även kostnadsökningar i anslutning till åtgärder för att minska lagren.

Läs mer om Outokumpus vinstvarning på E24

Habo Finans - Madoff, lika som bär?

2010-12-03T00:45:00.000-08:00

Visst är det intressant att jämföra olika länders ekonomier. Paralleller och likheter kan man alltid finna och särskilt i spåren av högkonjunkturer och finanskrascher.

Ett mönster som tydligen alltid dyker upp är människor som vill dra nytta av tider med hög tillväxt av andras pengar. I Sverige har precis Habo Finans dom kommit. Litet passande är att samtidigt dyker USA:s motsvarighet till Habo Finans upp igen, Madoff, vars konkursförvaltare nu stämmer JP Morgan.

Skillnaden mellan Sveriges ekonomi och USA:s är ju flera, och storleken är ju en av dem. Skillnaden mellan Madoffs pyramidspel och Habo Finans pyramidspel är nog främst storleken. Båda verkar ha lurat till sig förmögenheter, men i olika storlekar.

Konkurs efter inställda betalningar från IKEA

2010-12-02T00:05:00.000-08:00

Aktietorgsnoterade bolaget BM Impex har begärt sig själv i konkurs. Bolaget har inte kunnat lösa sin ekonomiska situation efter att IKEA ställt in betalningarna för deras entreprenadverksamhet i byggandet av de nya IKEA-varuhusen i Västerås och Norrkomöping.

Läs mer on konkursen på E24

USA:s betydelse för vår handel minskar

2010-11-30T00:23:00.000-08:00

Återhämtningen i världen vilar fortfarande på en skör grund och loket i världsekonomin, U.S.A., har stora problem. Återhämtningen har där kommit av sig rejält. SEB:s Chefsstrateg Henrik Mitelman berörde på Nordic Region Trade & Export Finance Forum i Göteborg USA:s betydelse för världens tillväxt. Faktum är att U.S.A:s betydelse för världens tillväxt minskar drastiskt. Idag står emerging markets för en stor del av tillväxten, med bl.a. Kina som starkt lokomotiv. Inte minst svenska företag ser en stor förändring i handelsmönstret. Handeln med U.S.A. minskar i värde, medan handeln med Tyskland och med grannländerna ökar i betydelse. Samma sak gäller också för Finland, där trenden är ännu tydligare. Tar vi ett exempel som Atlas Copco så gick vid millenniumskiftet 80% av försäljningen till Europa eller Nordamerika. Idag. År 2010 är siffran under 50%, och följaktligen ökar andelen till övriga världen dramatiskt. Inom 5 år bör Kina ha passerat U.S.A. som världens största ekonomi. Men även andra tillväxtländer ökar snabbt i betydelse.

Läs mer om tillväxten i omvärlden

Kina - Exportmarknad med många möjligheter och fallgropar

2010-11-29T01:08:00.000-08:00

Du som företagare som exporterar eller funderar på att exporter till Kina har säkert tänkt tanken: Vad är risken att jag får se kopior på min produkt och hur skyddar jag mina patent, mina rättigheter och mitt varumärke från olaglig kopiering? Många är de företag som sett sina produkter kopierade i Kina och maktlösa sett kopiorna spridas på marknaden. Tack och lov så förändras dock tiderna. Fortfarande är piratkopiering ett stort problem med Kina, men myndigheterna och lagstiftarna har också tagit krafttag. Förklaringen är lika enkel som självklar!

I Kina utexamineras varje år 7-8 miljoner från landets universitet. Nästan lika många som hela Sveriges befolkning. Detta håller sålunda på att förändra Kina från en ren produktionsekonomi till en innovationsekonomi. Med fler högutbildade och utvecklande individer växer också sakta men säkert de inhemska drivkrafterna att skydda sina uppfinningar och sina produkter fram. Tidigare har det mer handlat om att bevaka utländska företags rättigheter, men situationen förändras snabbt. Man måste också hålla i minnet att Kina är ett land där traditionen inte helt naturligt bjuder att privata individer eller företag har ”rättigheten” till en viss produkt eller idé.

Den Kinesiska Patentrådgivaren Kangxin föreläste i Göteborg förra veckan och beskrev hur Kina idag har anslutit sig till de flesta internationella Intellectual Property-avtal. Domstolarna hanterar piratkopierings- och patentintrångscase på allvar, och systemet börjar onekligen att fungera. Ifjol drevs i Kina 30000 case om Intellectual Property intrång, 4400 om patentintrång, 7000 case om varumärkeskopiering och över 15000 case om copyright. Med andra ord, det går att försvara sina rättigheter och möjligheterna att handla säkrare med Kina ökar hastigt inom detta område. Däremot skall man nog om man driver ett kopierings- eller intrångscase i Kina nöja sig med att få stopp på bedragarna och inte förvänta sig stora skadestånd. Men det kan noteras att fler än 5500 personer i Kina ifjol dömdes till fängelse för olika typer av piratkopieringsbrott.

Kina är en enorm marknad med enorm tillväxt, vilken inom något år beräknas gå om USA som världens största ekonomi. Att lokal lagstiftning och respekt för immateriella rättigheter stärks är goda nyheter för svenska exportörer!

Konkurserna ökar igen

2010-11-22T02:56:00.000-08:00

Sedan finanskrisen slog till 2008 har man kunnat följa konkursstatistik från UC och andra informationskällor med stora variationer i reslutaten.

Från att man såg rekord i ökande insolvenstal 2009 började man i Sverige se en återhämtning i början av 2010. Nu i andra halvan av 2010 kan vi återigen se att konkurserna ökar i Sverige.

Tittar man på UC:s statistik mellan september 2009 mot 2010 så ser vi en ökning i landet med 15 %. De tre storstadsregionerna ligger alla över snittet i landet där Skåne toppar på +36 %, Stockholm +35 % och Västra Götaland +17 %. Källa UC

De här stora variationerna i statistiken är nog resultat som vi kommer att bli vana med i dagens ekonomiska förutsättningar. Företagsklimatet kommer vara väldigt svårtbedömt med volatila tal på både tillväxt, arbetslöshet och konkurser.

Visste du att 80 % av insolvenserna kommer från kunder som anses vara gamla och "trygga"? Genom en kreditförsäkring kan du lägga tid på annat i din kreditpolicy än att bevaka gamla affärsrelationer.

Läs mer om statistiken här

Borås Wäfveri går i konkurs

2010-11-04T01:09:00.000-07:00

I spåren av finanskrisen kan man urskilja att inte alla skulle hålla med om den tillväxt vi sett i Sverige och andra delar av Europa senaste året. Borås Wäfveri ansökte i går, onsdag 4e november, om konkurs.

Med 140 år på nacken har de genomgått två världskring, Kruegerkrasch, oljekris, bankkris etc. Men, uppenbarligen blev 2000-talets finanskris för mycket för bolaget. Man kan fråga sig vad ett tillverkande bolag mer ska behöva göra för att klara en kris. All tillverkning har den senaste tiden legat i Estland.

Veckans affärer skriver:
I samband med detta har styrelsen även fattat beslut om att ställa in betalningarna samt att ansöka om konkurs i moderbolaget och i dotterbolaget Borås Wäfveri Holding.
Återstår att se vilka svenska bolag som i sin tur kommer påverkas av kreditförluster och avbrott i sin egen verksamhet.

Mer information om konkursen

"Greed is good" men vad händer i styrelserummen?

2010-09-29T02:30:00.000-07:00

Tidningarna rapporterar idag om tårar och elände från HQ Banks extra bolagstämma. Mycket tragedi och personliga misslyckanden. I HQ bank figurerar många väl ansedda affärsmän som historiskt ingivit respekt. Styrelsen har ansetts vara kompetent.

Man undrar om det var en tillfällighet att bolagstämman hölls på samma plats som premiären av Wall Street 2, och den nyligen frisläppte Gordon Gekko. Vad var det han sa i Wall Street 1? ”Greed is good”. Visst han är bara en filmfigur men kanske är filmerna inte så långt ifrån verkligheten.

Det som slår en i det vi läser nu om HQ bank är att det hänt tidigare, man kommer ihåg turerna runt Skandia för några år sedan! ”Greed is good”, är det verkligen så? Knappast! Något som man förstått och lär sig är att man aldrig, aldrig vet vad som avhandlas i styrelserummen och vilka slutsatser man där kommer fram till och vad som driver styrelsebesluten. Säkerligen ofta beslut i välvillig mening men konsekvenserna kan bli ödesdigra. Och som sagt vad är den verkliga bakgrunden och drivkraften bakom besluten. Vi får aldrig veta!

Och vad man lär sig är att man aldrig någonsin kan ha kontroll på just detta, vad som avhandlas i styrelserummen och vad konsekvenserna blir för intressenterna vare sig man är delägare eller leverantör eller anställd. Detta är ändå bara lilla Sverige och det är inget unikt. Det händer över hela världen, beslut fattas som får konsekvenser för mig som leverantör eller vilket intresse eller koppling jag nu har.

För oss inom kreditförsäkring är detta en realitet hela tiden, konsekvenser av beslut som man inte kan ha vetskap om att de fattas och konsekvenser som inte går att förutse. Man måste helt enkelt vara försiktig och ifrågasättande och göra vad man kan för att försäkra sig och skydda sina egna värden så långt det går.

Globaliseringens baksida?

2010-09-24T08:13:00.000-07:00

Vår värld har blivit så mycket större de senaste 10-15 åren. Inte fysiskt förstås men väl handelmässigt. Vi gör affärer med alla världens hörn och känner inga gränser för vart vi kan skicka våra produkter. Sverige är ju väldigt exportberoende så vi har erfarenhet av detta sedan länge.

Men den globala världen med tillgång till information ögonblickligen gör också att konkurrensen ökat dramatiskt över denna tidsperiod. Företagen jagar produktionskostnader för att öka sin konkurrens och i och med att världen blivit mindre kan vi lätt hitta billigaste möjliga produkt till ”rätt” pris. Globaliseringen har inneburit att konkurrensen idag är global och inte regional eller lokal. Mycket fokus på volym för att med pressade marginaler maximera vinsten. Poängen är alltså att globaliseringen inneburit att marginalerna krymper och det är inte lika lätt att tjäna pengar om inte volymen är den rätta.

Lägre marginaler har också inneburit att företag idag blivit känsligare för konjunkturella skillnader. Det tar längre tid att bygga upp kapitalet i bolaget som kan stå upp för bolagets överlevnad när konjunkturen snabbt vänder, vilket den gör med jämna mellanrum. Alltså är företag idag mer känsligare än tidigare för snabba konjunktur svängningar än man var förr när marginalerna var större och det gick snabbare att bygga kapital i bolagen.

Vår ekonomis exportberoende

2010-09-20T04:53:00.000-07:00

Det går bra för Sverige! Det är inte bara valpropaganda från Alliansen utan i ett internationellt perspektiv återhämtar sig den svenska ekonomin bättre än de flesta industrialiserade länder.

Detta är naturligtvis glädjande. Dock finns det, som vi nämnt några gånger, mitt i den glädjeyran också några potentiella risker för bakslag. Som en relativt liten ekonomi är vi väldigt beroende av vår export. Av exporten går som bekant den allra största delen till våra grannar inom EU. Många EU-länder kommer att tvingas dra åt svångremmen rejält för att få bukt med sina budgetunderskott. Detta innebär i sin tur att olika stödprogram måste avslutas och att återhämtningen avstannar inom den viktiga EU-marknaden. Slutprodukten av detta resonemang skulle då bli problem för vår export och en våt filt över vår egen ekonomiska utveckling.

Man påminns gång på gång att vi inte lever i en isolerad ö och omvärldens påverkan på vår ekonomi är väldigt stor.

Vad kostar egentligen en kundförlust?

2010-09-15T23:40:00.000-07:00

Hur stor är den egentliga kostnaden för en kundförlust på, låt oss säga 250.000 kr? Det är en fråga som har lika många svar som det finns ekonomichefer! Men en sak är säker: Den kostar inte 250.000 kr. Den kostar betydligt mer än så!

Det är inte många företag som beräknat vad det egentligen kostar om kunderna betalar för sent. Mer än tre av fyra företag har inte beräknat de förluster som är förknippade med försenad betalning och extra lång kredittid. Än mindre den verkliga kostnaden för en kundförlust.

Låt oss för en stund bli lite matematiska i ett exempel:

Ett företag råkar under etableringen på en ny marknad ut för en oväntad kreditförlust på 250.000 kronor.

Vad är den egentliga kostnaden för detta?

A) Om företagets marginal är 10% måste man göra tio motsvarande affärer för att ta tillbaka vad man tappat:
250.000 x 10 = 2.500.000 kr

B) Men det stannar inte där. Vilken säljnsats krävs för att göra 10 nya affärer? Låt oss anta att en av fem affärsdiskussioner till slut blir affär och att företaget investerar 25.000 i arbete med varje prospect. Då krävs det följaktligen 50 affärsdiskussioner för att göra de nödvändiga tio affärerna:
25.000 x 50 = 1.250.000 kr

C) Tyvärr stannar det inte heller här. Som alla säljare vet så krävs det åtminstone tio kontaktförsök för att över huvud taget få till stånd en affärsdiskussion med en ny prospect. Sålunda kommer det kräva minst 500 kontakter för att få tillstånd de nödvändiga 50 affärsdiskussionerna. Låt oss anta att varje kundkontakt kostar 1000 kr:

1000 x 500 = 500.000 kr

D) Det värsta kvarstår dock. De allra flesta företag som arbetar med Business to Business söker långa relationer med varandra. Väldigt sällan handlar det om engångsaffärer. Om vi återvänder till början av detta case var företagets ansats på den nya marknaden förmodligen en långsiktig relation med den aktuella kunden. Låt oss för exemplets skull bara anta att det handlade om 20 återköp under 3-års tid. Den uteblivna intäkten man investerat tid och pengar i är då:
20 x 250.000 = 5.000.000

För detta exempelföretag har alltså den i sig obehagliga kundförlusten på 250.000 kr helt plötsligt visat sitt sanna väsen. Den egentliga smällen ”kostar” företaget 7.000.000 kr!

Alltså ofattbara 7 miljoner för en kundförlust på ynka 250.000!
Som vi redan nämnt är antalet sätt att räkna här oändligt stort och det finns inga rätt eller fel. I exemplet är kanske 20 uteblivna återköp ett extremt sätt att räkna, eller kanske har man investerat ännu mer i marknadsföring, relationer och försäljningsinsatser. Det finns inget facit för hur man räknar och varje företags situation är unik.

Men en sak är säker. En kundförlust på 250.000 kostar inte 250.000. Den kostar betydligt, betydligt mer än så!

Sverige förbättrar sin konkurrensranking

2010-09-09T03:10:00.000-07:00

Sverige byter plats med USA, som faller tillbaka till fjärde plats. Sverige är mao tvåa på listan som toppas av Schweiz.

Stefan Fölster från Svenskt näringsliv hänvisar till skattemässigt regelkrångel, högt skattetryck och en trögrörlig arbetsmarknad som negativa faktorer för Sverige.

Läs artikeln på Svd

"Det går bra nu..." Nya BNP-siffror för Q2 2010

2010-09-08T02:16:00.000-07:00

BNP i Sverige växte med 4.6 procent för andra kvartalet 2010. Innebär det höjd ränta i kommande räntebesked för Riksbanken?

Vad kommer hända med en ökad inflation, ökad ränta samtidigt som en "double dip" närmar sig i USA? Man kan iaf konstatera en period av ökad osäkerhet. Kan vara svårt att bedömma vad vi står inför under 2011. Det är nog överdrivet att prata om turbulens, men iaf ett hack i kurvan som är en betydande risk.

Tittar man närmare på var denna BNP-tillväxt kommer ifrån pekar Nordeas analyschef Torbjörn Isaksson på exporten. Samma bank pekar på att Sveriges tillväxt kommer mattas av under 2011 just pga en mindre efterfrågan från USA och övriga världen.

Vilka faller offer för nedtrappningar av de statliga stödprogrammen?

2010-09-08T02:11:00.000-07:00

Sverige går riktigt bra! Vår ekonomi är en av de starkaste i Europa och står sig väl även i en global jämförelse.

Dock går det lite trögare på annat håll. I U.S.A har återhämtningen kommit av sig, och vi vet att U.S.A vanligen ligger före Europa i spåret. Många av de stora Europeiska ekonomierna ser också en tröghet i återhämtningen, med Tyskland som ett positivt undantag.

Vad kommer detta få fär konsekvenser? Ja, man kan alltid spekulera i det som numera så populärt kallas ”Double Dip”, men vad man egentligen menar med detta och vad det kommer att innebära är mycket svårt att sia om. En mycket trolig utveckling i Europa är dock att vi får se konkurserna öka igen, efter några månader av sjunkande konkursstatistik. Sverige har som sagt goda finanser, men i många europeiska länder är ekonomin mycket ansträngd. Under krisen lanserades rekordstora stimulans och stödpaket av europas regeringar. För att få ordning på de offentliga finanserna kommer det tveklöst att krävas en avtrappning av dessa åtgärder. Detta i sin tur kommer att få konsekvenser och leda till att de svagaste företagen, som kanske hållits uppe bl.a. genom stödpaket, får svårt att överleva och i många fall kommer att gå i konkurs.

Se alltså upp med dina export kunder! Hur solida är de efter krisen och hur beroende är de av stödprogram från sina regeringar?

Vår mest försummade tillgång…

2010-09-01T04:52:00.000-07:00

Visst är det lätt att man stirrar sig blind på sin egen produkt och sin egen bransch? Vid vissa tillfällen kan man till och med bli något av en fack-idiot och ha svårt att begripa varför inte hela världen har fattat det man själv redan fattat – Nämligen att den egna produkten är oumbärlig och på alla sätt fantastisk…

Ibland kan man dock, även med en viss gnutta självkritik, tycka sig ha rätt i sina funderingar.

Vi på Atradius funderar ofta kring hur företag ser på sina tillgångar. Av tillgångarna i en balansräkning är det är helt naturligt att försäkra lager, maskiner, inventarier, byggnader etc. Lustigt nog försummar man dock vanligen att försäkra den ofta största och mest föränderliga av alla tillgångarna, nämligen kundfordringarna.

Hur påverkar det företaget om den viktigaste tillverkningsmaskinen kraschar, om 30% av varulagret blir vattenskadat, om en fabrik brinner, om långtradaren med leveransen kraschar... ?

…eller om en av dina viktigaste kunder går i konkurs och du har en utestående miljonfordran…?

”Vårt rykte som pålitlig internationell handelspartner är i fara”

2010-08-25T01:42:00.000-07:00

Enligt D&B:s nyhetsbrev nr 4 i år ökar andelen extremt sena betalare i Sverige.

Enligt detta betalningsindex som D&B använder sig av, Paydex*, visas betalningsmoralen i Europa. Här kan man hitta Irland i toppen där 28.4 procent av fakturorna betalas senare än 60 dagar efter förfallodagen.

Det kanske kommer som en chock att danskarna skulle vara bättre betalare än svenskarna, men så är faktiskt fallet enligt detta index. Andra länder som också kvalificerar sig in som bättre betalare är öststaterna Tjeckien och Bulgarien. Svenska bolag hamnade på 11.4 procent extremt sena betalare Paydex.

"Om trenden inte bryts är Sveriges rykte som pålitlig internationell handelspartner i fara" säger Krister Jörlén, VD till D&B Sverige.

Läs mer hos D&B Sverige.

*Rankningarna har gjorts med hjälp av Paydex, ett internationellt nyckeltal som visar genomsnittlig betalningstid vägd med fakturabelopp. Med hjälp av Paydex kan företag utvärdera sina kunders och leverantörers betalningsmönster. Paydex ger en ytterligare dimension till kreditbedömningen, eftersom det ger en vägledning till NÄR du kan förvänta dig att få betalt.

Kreditförsäkring

Oväntat positivt för Spaniens ekonomi!

2010-08-25T01:37:00.000-07:00

Spaniens ekonomi gjorde ett oväntat starkt andra kvartal med +0,2% BNP-tillväxt! Detta är naturligtvis positivt eftersom ingen önskar se landet gå samma väg som Grekland tidigare i år.

Dock ska man veta att tillväxten sannolikt inte kommer att vara lika bra under det tredje kvartalet, eftersom ekonomin uppvisar tydliga säsongsvariationer.

Ett varningens finger bör också höjas för att mycket av de positiva resultaten beror på regeringens stimulansprogram och bidragande internationell handel, vilket påpekas av den spanska centralbanken.

Spanien är vår 12:e viktigaste exportmarknad och 2,3% av Sveriges export går till Spanien. Den har faktiskt ökat med hela 13% jämfört med första halvåret ifjol, enligt statistik från SCB.
Den spanska regeringen menar att man nu lagt förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning. Låt oss hoppas att dom lyckas med det!

Philadelphia Fed index och uttalande från Weber (ECB) var knappast munter läsning

2010-08-20T08:33:00.000-07:00

Det lyfts ofta fram positiva tillväxttal och annan statistik som påvisar att konjunkturen är på rätt väg igen. Men hur står det till i USA och Euroländerna egentligen?

Under veckan presenterades flera viktiga statistiksiffror i USA såsom arbetslöshet och ”Philly Fed Index”. Men även i Euroländerna kom omskakning på finansmarknaderna. Då ECB-rådsledamoten Axel Weber signalerade för fortsatt expansiv hållning fram till åtminstone årsskiftet fick detta räntorna att falla. Weber påpekade att andra halvåret inte kommer att ha samma tillväxt i Tyskland som första halvåret 2010.

Kanske ännu större anledning att se att svensk export flyttas ifrån dessa länder till nya tillväxtmarknader.

Sveriges export förändras enligt statistik från SCB

2010-08-20T07:53:00.000-07:00

Under 2009 smög Norge upp som vår allra största och viktigaste exportmarknad, då Tyskland passerades på upploppet! Detta berodde förmodligen till stor del på att Norge var ett av de länder som klarade sig allra bäst genom den globala krisen. Under första halvåret 2010 har Tyskland dock återtagit förstaplatsen enligt statistik från SCB*.

Annars är det som vanligt våra nordiska grannar, våra EU-bröder i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna, samt förstås U.S.A. som är de viktigaste exportmarknaderna.

Hur är det då med nya länder och motparter utanför EU?

Man kan konstatera att Kina redan förra året för första gången slog sig in på topp 10 av Sveriges exportmarknader. Exporten till Kina är idag större än den till Italien. Strax utanför topp 10 finner man länder som Ryssland, Japan och Turkiet. Av dessa är det dock bara Ryssland som ökar. Där ökade exporten med 16% jämfört med första halvåret förra året.

U.S.A. var fram till 2005 Sveriges största exportmarknad. Sedan dess har den relativa andelen nästan halverats och U.S.A. är nu nere på femte-sjätte plats.

Vad kommer sedan då? Två ännu mer exotiska länder är på väldigt stark frammarsch såsom viktig exportpartner. Exporten till Brasilien växte med otroliga 76% jämfört med första halvåret 2009. Med detta är Brasilien också på god väg att kvala in på topp 20 listan. Sydafrika avancerar ända fram till 16:e plats med en stark tillväxt om 67%. Saudiarabien har länge varit på frammarsch och är den viktigaste motparten i Mellanöstern. Här har man dock under andra kvartalet precis halkat ut från topp 20, trots att exporten ökade med ytterliggare 13% från första kvartalet 2009. Saudi är numera stadigt en av våra viktigaste exportmarknader.

För framtiden är det vårt tips att Nordafrika och Mellanöstern kommer att växa i betydelse som handelspartners. Detta är drivet främst via den svenska timmer- och sågade trävaruexporten. Här växer regionen kraftigt, på bekostnad av Storbritannien och Spanien.

*Källa SCB

Världsekonomin – så här efter sommaren!

2010-08-13T04:25:00.000-07:00

När vi åter går in genom kontorsdörren och lämnar den fantastiska sommaren bakom oss kan det vara på sin plats med en liten sammanfattning av läget i världen!

De största ekonomierna visar tecken på återhämtning och tilltron till marknaden är tillbaka
Förväntningarna på tillväxten i Västeuropa för 2010 ligger på 1,1% och för U.S.A. på hela 3,3%. Då skall man veta att motsvarande tal var -2,4 och -4,2 under förra året! Samtidigt skall man veta att återhämtningen på senare tid bromsats i USA, som ju ligger före i cykeln. Risken är uppenbar för något liknande för EU-zonen.

Att tilltron till ekonomin ökar visar om inte annat det ofta citerade ”inköparindex”, vilket nu är uppe på samma nivåer som innan krisen.

Alla indikatorer rör sig dock inte i samma riktning, vilket fortfarande kastar en oroväckande skugga över återhämtningen
Hittills har återhämtningen till stor del drivits av ökning av lagernivåer och exportnetton. Konsumtionen och investeringararna, som ofta är de mer uthålliga långsiktiga drivkrafter för tillväxt, är dock fortsatt svaga. Dessutom är arbetslösheten fortfarande hög runt om i industrivärlden.

Återhämtningen är kraftigt uppbackad av finansiella och monetära subventioner och stimuli.
Genom att regeringar först backat upp banksektorn och sedan också i många fall den övriga samhällsekonomin, har en återhämtning möjliggjorts som hittills gått fortare än vad någon kunde hoppas. Dessa åtgärder har dock också inneburit stora finansiella påfrestningar för många länders stadsbudgetar.

Nu flyttas fokus mot finansiella åtstramningar och hantering av skuldsättning
Recessionen har inneburit kraftig ökning av skuldsättningsnivåer då de stora ekonomierna försökt bromsa krisen och få fart på återhämtningen. Nu när återhämtningen är i gång har fokus förändrats. Regeringar och Central Banker försöker nu att avsluta de olika stimulansprogram man satt in. I vissa fall är detta frivilligt och i vissa fall är det framtvingat av det internationella samfundet, gentemot länder med allt för vidlyftiga offentliga finanser. För vissa länder i Eurozonen kommer detta att leda till ett smärtsamt stålbad. Ingen nämnd, ingen glömd…

Kreditmarknaden är ännu åtstramad och det är fortfarande svårt att se bankerna erbjuda någon avsevärd förbättring i närtid.
Nedskrivningar och påtryckningar fortsätter att inskränka världens banker och deras möjligheter att låna ut. Villkoren för lån kommer också fortsatt att vara tuffa. Detta kommer framförallt att innebära problem för världens små och medelstora företag.

Konkurssiffrorna kommer sakta att sjunka, även om takten varierar avsevärt mellan länder och många undantag finns
Det ser ut som att konkurssiffrorna kommer att förbättras i flera av de stora ekonomierna under resterande del av 2010. Dock finns dett gott om undantag. Det kommer inte heller röra sig om dramatiska förbättringar och man ska komma ihåg att det finns gott om fallgropar som kan ställa till det för återhämtningen och återigen driva upp konkurssiffrorna.

Relaterad artikel på DN.se
http://www.dn.se/ekonomi/konjunktur-kan-stoppa-rantehojningar-1.1152086

Fiasko i fotbolls-VM, men Brasiliens ekonomi går på högvarv!

2010-08-12T06:50:00.000-07:00

Det fotbollstokiga Brasilien må sörja ett alltför tidigt utträde ur VM mot den senare finalisten Nederländerna. Dock finns det annat för Brasilianarna att glädja sig åt, då deras ekonomi just nu går betydligt bättre än något annat land i Latinamerika.

Enligt den Brasilianska motsvarigheten till statistiska centralbyrån växte ekonomin under första kvartalet med 2,7% gentemot kvartalet innan och hela 9,0% jämfört med samma period förra året. Detta är den högsta tillväxten på 14 år! Den snabba tillväxten är en följd av en ökning både för inhemsk efterfrågan och den industriella produktionen, vilken ökade med fantastiska 17,3% under årets första fem månader.

Makroekonomi är dock inte allt! Ibland, när man skall göra affärer med motparter i ett annat land kanske det finns andra indikatorer som kan ge en bättre indikation kring hur det är ställt med företagen generellt. Därför kan man, förutom de normala tillväxttalen, också titta på utvecklingen med ett antal mer ovanliga parametrar för ögonen: Nämligen: ”Hur sköter sig de brasilianska företagarna när det gäller betalningarna?” Här kommer några fakta från årets första fyra månader:

- Antalet bestridda fakturor sjönk med 18%
- Antalet betalningsförsök utan täckning sjönk med 18%
- Antalet juridiska betalningsförelägganden sjönk med 22%

Denna typ av indikatorer kan vara nog så bra som de mer traditionella tillväxtmåtten när det gäller att bedöma utvecklingen i ett land. Och då framförallt när det gäller näringslivet och affärsklimatet.

För den som är intresserad av detaljer sköter sig fordons-, kemi-, gummi, petrokemisk industri bra när det gäller betalningsbeteendet. Sämre är det inom exempelvis textil-, verkstads-, metall-, plast-, IT och byggmaterielsektorerna.

Inget ont som inte har något gott med sig, heter det ju. Ibland är det dock tvärtom. Tyvärr så har den remarkabla tillväxten, som mattats något men ändå beräknas fortsätta ytterliggare minst tre kvartal, också inneburit ökad inflation. Faktum är att inflationen för tolvmånadsperioden fram till maj var 5,26%. Detta är väsentligt högre Centralbankens tak. Även om Finansminister Mantega menar att återhämtningen redan har peakat så finns en oro på finansmarknaden att ekonomin är på väg mot överhettning. Som svar på detta har Brasilien nu det högsta ränteläget i världen efter Kroatien och Lettland.

Företagskonkurserna minskar… i Sverige

2010-08-11T05:03:00.000-07:00

Enligt statistik från UC minskar antalet konkurser i Sverige med 11 procent under juli månad jämfört med samma månad förra året. Hittills i år är minskningen 14 procent.

Konkursstatistiken är ett ganska bra mått på hur konjunkturen ser ut i landet, men naturligtvis inte det enda. Förhoppningsvis är detta dock ett tecken på att allt fler företag har fått ett stabilare kassaflöde och är på väg tillbaka till stabil lönsamhet. Kort och gott – Fler företag i Sverige kommer att överleva!

Sverige är dock inte representativt för europa, och definitivt inte för hela övriga världen. Som ett exportland är vi minst lika beroende av hur det går för företagen i övriga världen – de som är eller ska bli kunder och köpare av vår export. Riskerna för en fortsatt försvagad världskonjunktur som även kan påverka det svenska näringslivet är överhängande. Några av Sveriges viktigaste exportmarknader har fortfarande extremt svag tillväxt, är ”ränte-dopade” eller på andra sätt beroende av subventioner.

Så om ditt företag har en stor andel export: Glöm inte att svensk konkursstatistik är en sak och läget i dina viktigaste köparländer något helt annat!

Remarkabel ökning av andelen företag som faktiskt har en kreditpolicy

2010-08-10T00:01:00.000-07:00

Under perioden mellan Atradius undersökningar 2007 och 2009 har antalet företag med en kreditpolicy ökat från 27 till 49 procent. Det är en remarkabel ökning med nästan 81%.

Detta kanske inte förefaller så märkligt med tanke på de tider som vi just gått igenom, men förhoppningsvis är det en bestående utveckling vi ser. Utan en aktiv kreditpolicy ökar risken markant att man gör dåliga affärer och råkar ut för onödiga kundförluster

När det gäller frågan om kreditpolicy är problemet tudelat. Den första delen handlar om att skaffa sig en kreditpolicy som passar företagets behov. Den andra och ännu viktigare aspekten är förstås att man aktivt använder sin kreditpolicy istället för att lägga den längst ner i skrivbordslådan…

Gamla kunder, med vilka man haft en lång relation, svarar för drygt 80 procent av alla kreditförluster!

2010-07-27T22:50:00.000-07:00

Det finns många myter om vilka kunder man förlorar mest pengar på: Gamla eller nya kunder, små eller stora, inhemska eller utländska? Vad tror du?

Oftast tror man att nya och stora kunder är de som är sämst betalare. Inte sällan hör man företag skryta med att man bara har långa relationer med trogna kunder och att man därför inte ser några kreditrisker. Verkligheten visar dock någonting helt annat – och kanske oväntat!

Gamla kunder, med vilka man haft en lång relation, svarar för drygt 80 procent av alla kreditförluster. Tvärt emot vad man kanske tror är det alltså de gamla trogna kunderna som är orsak till försmädliga förluster. Vad beror då detta på?

Ja, man kan naturligtvis spekulera om detta, men logiskt sett så sänker man kanske garden mer mot gamla kunder, och man är kanske inte heller lika benägen att se de illavarslande tecknen i tid. Kunden börjar sladda med betalningarna, men man gömmer sig bakom att ”Kalle har ju alltid betalat förut, och jag litar på Kalle. Kalle har gjort affär med oss i 10 år och han skulle aldrig lura oss”. Kalle har förmodligen inte heller någon intention att luras – Det är bara det att Kalles affärer går sämre och sämre och till slut går han i konkurs – Utan att han någonsin hade ont uppsåt eller avsåg att orsaka en kreditförlust för sin trogne gamle vän och leverantör.

Det är nog helt enkelt så att man gärna ger de gamla kunderna fler chanser och längre kredittid än man normalt gör med en ny kund. Detta behöver naturligtvis inte vara fel, men man får inte bli naiv och vägra se när alla tecken tyder på att den gamle kunden inte längre klarar av att betala.

Svenska företag är generösa att lämna kredit och visa tilltro till andra företag - när omvärlden gör tvärt om!

2010-07-12T06:39:00.000-07:00

Ibland är det fascinerande hur väl vi svenskar följer urtypen för vår personlighet! Det gäller förstås för andra länder också, men när man gör undersökningar om beteendemönster länder emellan så slås man av hur lite roll ämnet spelar och hur stor roll kultur, sedvänja och tradition spelar.

Ekonomi är inget undantag, och när Atradius gjorde en global undersökning kring hur världens företag hanterat krisen så var det vissa mönster som stack ut när det gäller våra svenska företag. 3500 företag har intervjuats i 20 länder. Här kommer några exempel:

- Svenska företagare har en mycket stark tilltro till sig själva och sin egen situation. Betydligt högre än företagare i andra länder. Kartläggningen visar att bara kanadensarna är mer optimistiska än svenska företag när det gäller den finansiella stabiliteten för det egna företag.

- Svenskarna var dock bland de minst optimistiska när det gällde återhämtningen för världen i övrigt och branscher generellt.

- Svenska företag är generösa att lämna kredit och visa tilltro till andra företag och endast 20 procent har en betalningsfrist på under 30 dagar.

- Man skiljer sällan på lokala affärer och export, vilket tar sig utryck i att endast 44 procent av de svenska företagen använder differentierade betalningsvillkor för företag från vissa branscher eller länder.

- Samtidigt är svenska företag bättre på att reglera sina egna skulder än vad många utländska företag är.

Visst är det skönt att Svenska företag tror på sig själva och sin förmåga. Samtidigt är det en hel del typiskt svenskt som går igen i resultatet. Ett litet drag av naivitet och en viss förmåga att vara godtrogen när det gäller kundernas betalningsförmåga. Framförallt då kunder i andra länder, där synen på när man betalar en leverantörsfaktura snabbt förändras i takt med att den egna likviditeten försämras.

Några exempel till för att understryka resonemanget:

- Användningen av nya verktyg för att hantera kreditriskerna har i och med krisen ökat runt om i världen. Även om 25 procent av de svenska företagen i undersökningen i exempelvis har skaffat eller överväger att skaffa en kundkreditförsäkring, är vi sämst i världen på att agera i kristider. Kina ligger i topp – där har 81 procent av företagen agerat genom att försäkra sig mot kreditförluster.

- Medan andra länder sticker ut genom att ändra sina rutiner och beteenden så väljer svenska företag ofta status quo. Den statistik vi toppar är den som gäller minsta möjliga förändringar av sina affärer genom krisen, såsom oförändrad kontantförsäljning, oförändrad grad av kreditförsäljning och oförändrade kreditvillkor.

- Svenska företag har heller i någon större omfattning vidtagit riskdämpande åtgärder. Det enda område där svenska företag sticker ut är när det gäller en ökning av användandet av kreditrapporter och analys av sina kunder. 52 procent av de svenska företagen i undersökningen har under krisen intensifierat sitt arbete med att genomlysa kundernas kreditvärdighet.

Den genomgående trenden när det gäller våra svenska företags agerande, jämfört med företag i andra länder är med andra ord ganska frapperande, men kanske egentligen inte så förvånande med tanke på vår lugna svenska mentalitet. Det är naturligtvis ett sundhetstecken att vi tar fler och noggrannare kreditupplysningar på våra kunder, men också kanske lite typiskt svenskt. Vi är bra på att analysera fakta och skaffa oss en egen uppfattning, men vi agerar inte alltid på resultatet och vågar inte ställa nya krav på våra kunder. Svenskar förblir Svenskar!

Atradius - Businessman of Action

2010-07-12T02:22:00.000-07:00